Kejsar Manuel II Paleologos och hans värld

En liten erinran om fakta

Av prof. em. Jacob W.F. Sundberg
19.9.2006


Araberna kan i analogi med korsfararna kallas för halvmånefarare, när de erövrade norra Afrika och Iberiska halvön fram till Pyrenéerna och satte sig i södra Frankrike under ett halvsekel. Deras herravälde varade i 700 år, från 700-talet och till 1400-talet, då Spaniens kungapar Ferdinand och Isabella tog deras sista fäste Granada.

De kristna korstågen var därför ett försök att stoppa de muslimska erövrarna, ett försvarskrig vilket verkar att vara en nyhet för de talföra svenskarna.

När Mohammed angrep Mekka på 600-talet var kristendomen den förhärskande religionen där. Snart efter Mohammeds död erövrade hans efterföljare Palestina, Syrien och Egypten, som alla varit starka kristna fästen. På 700-talet erövrade de hela det kristna Nordafrika. Kartago faller 698. 711 övergick de under hövdingen Tarik det sund som skulle taga namn efter honom (djebel al Tarik) och sedan kallades Gibraltarsundet, och slog sig fram på den Iberiska halvön och långt in i Frankrike. Offensiven stoppades av Karl Martel vid Poitiers. 732, men 738 går de in i Provence och tar Arles. Först 752 jagas de bort ur franska Midi av Pepin den lille. Narbonne befrias först 759. Från 720 företas ideliga muslimska raider mot det viktiga Sicilien, Roms kornbod. De muslimska angreppen tog fart på 800-talet, och 850 erövrade de också de Baleariska öarna, sedan också Korsika och Sardinien.

Då araberna efter slaget vid Vejér de la Frontera, 711, underlade sig den iberiska halvön, flyktade en del av västgoterna upp till bergen i norr och bildade små riken vilka efter hand utbredde sig åt söder. Riket Leon på halvöns nordvästra hörn inneslöt katedralen i Santiago de Compostela med aposteln Jakobs grav, en kristen vallfartsort som sedan bland sina pilgrimer 1341 bl.a. kunde räkna den heliga Birgitta. En flock västgoter fick fast fot i Aragons floddal och de där grundade smårikena kom sedermera att höra under kungarna av Navarra. En av dessa lämnade landet åt sin oäkta son Ramiro, som 1035 utropade sig till konung av Aragonien.

Konstantinopel belägrades ett par gånger av araberna som kom sjövägen, men staden försvarade sig framgångsrikt med hjälp av den s.k. ’grekiska elden’. 717 angreps staden av en arabisk flotta på 1.800 skepp och belägringen skulle uppges först efter ett år. På 1000-talet erövrades emellertid Mindre Asien som varit kristet ända sedan Paulus tid av de seldjukiska turkarna. Den byzantinska armén led ett förintande nederlag 1071 mot de österifrån invaderande turkarna. I desperation begärde den kristne kejsaren i Konstantinopel hjälp att stoppa de muslimska arméernas härjningar och denna begäran gav upphov till korstågen. De skall alltså ses som svaret på flera århundraden av slaktande och erövringar genom vilka muslimerna redan lagt under sig två tredjedelar av den kristna världen och utrotat hela kristna folk. En omfattande värvningskampanj drogs i gång i hela Väst- och Sydeuropa, och redan efter något år (1096) kunde det första korståget anträdas och 1099 lyckades man erövra Jerusalem och upprätta kungadömet Jerusalem. Det hade emellertid en bräcklig ställning då bl.a. många av korsriddarna återvände hem. Det är mot den bakgrunden man skall se grundandet av andliga riddarordnar. I det befriade Jerusalem bildades ett 20-tal andliga riddarordnar, varav främst i storlek och betydelse var Johanniterorden och Tempelherreorden. Den sistnämnda grundades 1119 och stadfästes av påven 1128. Johanniterorden stod under påvens personliga hägn.

Medelhavet som på den romerska tiden varit den stora farvägen mellan rikets olika delar hade genom de muslimska erövringarna blivit en vallgrav mellan de kristna och de muslimska väldena. De mediterrana öarna som Balearerna och Sicilien blev på detta vis framskjutna militära positioner. Muslimerna erövrade både Sicilien vars sista kristna fäste, Rametta, kapitulerade 965, och de baleariska öarna (850). Medelhavet utnyttjades icke minst av moriska sjörövare som med bas i Nordafrika härjade och plundrade på jakt efter byte och slavar runt havet. Deras bekämpande var ett krig till sjöss, med baser i den mediterrana övärlden.

Karakteristiskt för striderna var tillkomsten av många olika riddarordnar, som sålunda fungerade som ett slags stående styrkor. Bland dessa märks t.ex Santiago-orden, den spanska riddarorden vars ursprungliga uppgift var att mot morerna skydda vägarna till helgedomen i Santiago de Compostela.och försvara pilgrimerna.

Påven överlämnade 1297 Korsika och Sardinien till de aragonska kungarna. Symbolen ’morens huvud’ användes av dessa kungar när de firade segern över morerna på 1200-talet och därefter övertogs symbolen av klanledarna på Korsika. Till åminnelse av dessa begivenheter för Korsika än i dag ett avhugget svart morer-huvud på vit botten i sin flagga, liksom så också Sardinien.

1228 avtvingade kung Jakob av Aragonien morerna Mallorca som därmed blev ett självständig kungarike, och 1238 gjorde han samma sak med Valencia. Under perioden 1276-1349 var Balearerna – d.v.s. Mallorca, Minorca och Ibiza – ett självständigt kristet kungarike. 1344 införlivades kungariket Mallorca med Aragonien.

Eufemios, en grekisk upprorsmakare på Sicilien, begärde hjälp av den aglabidiske härskaren Ziadet Allah i Kairouan. Hjälparna ställde snart för sig målet att underkuva ön. Messina föll 843, och 878 bemäktigade de sig Syrakusa. De kristnas sista ort, Rametta, måste 965 ge sig. Sicilien blev nu ett av huvudsätena för den arabiska kulturen. Palermo var huvudorten i det arabiska väldet, dess handel och industri nådde hög utveckling. En rad kulturväxter, såsom bomullsbusken och sockerröret, infördes vid denna tid.

Efter 1060 anfölls Sicilien av normander, som under ledning av Roger de Hauteville efter 30-åriga strider till påvarnas stora belåtenhet erövrade ön. Att det för Italiens försörjning så viktiga Sicilien återerövrats från morerna fick viktiga konsekvenser. De normandiska kungarnas legitimitet bekräftades av påven mot att de erkände att de innhehade ön som län av Påvestolen. Påven Urban II bekräftade 1085 Rogers besittning av ön, den normandiske fursten erhöll full rätt över kyrkan i sitt rike. Rogers son, Roger II, förenade med Sicilien även Neapel jämte Capua och Apulien till ett betydande rike och erhöll av påven 1130 titeln konung av Sicilien, lät kröna sig och tog Palermo till huvudstad.

Sedan Johanniter-Orden erövrat Rhodos från muslimerna blev den icke blott en landmakt utan utvecklade sig med sina galärer till den kanske starkaste sjömakten i Medelhavet. Efter de egentliga korstågens upphörande med den franske helgonkungen Ludvigs död på sjukläger i Tunis (1270), fortsatte Johanniter-Orden kampen i form av ett intensivt kaparkrig mot muslimerna, som man själv bedömde som en ny form av korståg. Orden deltog t.ex. med en sjöstyrka i slaget vid Lepanto 1571, som bröt muslimernas makt till sjöss, samt med beskickningar i Westfaliska freden 1648. Johanniter-Orden erkändes som suveränt folkrättssubjekt i modern mening efter det att kejsar Karl V tilldelat orden ön Malta, sedan Rhodos förlorats till de muslimska turkarna, och är nu känd som Malteser-Orden. Den muslimska offensiven mot Europa över land bröts först vid Wien 1683, då turkarna tvingades uppge belägringen. Den turkiske befälhavaren halshöggs för detta när han återkom till Höga Porten i Konstantinopel.

När den byzantinske kejsaren underhåller sig med sin persiske besökare hade han alltså det mesta av detta i minne. Perserna hade f.övr. själva erövrat Jerusalem från muslimerna under korstågstiden.De ordalag om muslimerna som den lärde påven återgivit förefaller ganska modesta och nyanserade. En helt annan sak är att man i den muslimska världen i samband med Jyllands-Postens oskyldiga karrikatyrer av profeten Mohammed – delvis på dagis-nivå - kommit underfund med hur lätt det varit att skrämma de mesiga västerlänningarna. I dessa länder är det ingen konst att få tusentals kvinnor i svarta tält med påsar över huvudet att marschera på gatorna med slagord mot bilder som de aldrig sett och mot texter som de inte kan läsa. Att bränna upp en och annan ambassad tillhörig några europeiska småstater ingår i samma mönster. Att invandrarungdomar i Malmö tycker att det är särskilt roligt att råna svenska kamrater för att de är så mesiga ingår i samma syndrom. Dessa ungdomar kommer från en kultur som är förtrogen med våldet och ser världen därefter. Det bör man nog hålla i minne.

Det skall bli intressant att se hur mesiga västerlänningarna blir denna gång.





Home